Tennis vs fotboll, del 2
Poängsystemet i tennis gör spelet överlägset många andra sporter.
I fotboll vinner det lag som gör flest mål på 90 minuter. I tennis är det bara en boll som måste vinnas: Den sista.
Ett gem är lika mycket värt oavsett om det varit jämnt och pågått i en kvart, eller vanns blankt på någon minut. Ett set är ett set, oavsett om det vinns 6-0 eller 7-6.
Detta har några konsekvenser:
- Det är mycket enklare att hämta in ett stort underläge i tennis än i fotboll.
- Tidsåtgången för en tennismatch är oförutsägbar.
- Vissa bollar kommer att vara enormt mycket viktigare än andra, vilket är mycket krävande mentalt för spelarna.
- En match kan förloras av den spelare som vunnit flest bollar - ty det gäller att vinna rätt bollar.
Skälet till denna skillnad torde vara att i fotboll ligger ribban för när spelövertag omvandlas till poäng ganska högt: Det ska mycket till för att göra mål. Effekten blir exempelvis att matcher ofta slutar oavgjort trots att det ena laget var uppenbart bättre.
Vad gör en regionutvecklingsnämnd?
Just nu undrar jag vad Ostindiefararen kostat skattebetalarna totalt. Ska det verkligen krävas en c-uppsats för att utreda detta?
Jakten ledde dock till ett protokoll från Regionutvecklingsnämndens sammanträde den 29 januari 2008. Här beslutades om stöd till...
Regional plattform för hållbar affärsutveckling innovationssystemet i Västsverige. Nämnden avsätter högst 546 116 kr till projektet, under förutsättning att medel beviljas ur EU:s regionalfond.Observera: Detta är endast ett utdrag ur protokollet, som alltså bara rör ett möte i en region.
Kommunalt kulturarv och entreprenörskap. Nämnden avsätter högst 580 000 kr till projektet.
Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland. Nämnden avsätter högst 200 000 kr till att bygga upp en stabil administrativ struktur kring Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi VG.
Uppdrag till Coompanion i Västra Götaland för att genomföra aktiviteter inom ramen för handlingsprogrammet för social ekonomi. Nämnden avsätter 2 100 000 kr till projektet enligt bifogad projektplan.
Starta företag nu. Nämnden avsätter högst 300 000 kr till projektet.
Bättrekonceptet 2008. Nämnden avsätter högst 2 000 000 kr till projektet.
Mission 24 – verktyg för samverkan mellan näringsliv och akademin. Nämnden avsätter högst 311 304 kr till projektet.
Medel till förstudier – försådd. Nämnden avsätter 2 Mkr till förstudiemedel.
”Marknadskonceptet GöteborgPlus” Nämnden avsätter högst 6 000 000 kr till projektet.
Medverkan i finansiering av Ostindiefararen Götheborg. Nämnden avsätter 1 500 000 kr per år 2008-2010.
Vill du läsa mer? Då rekommenderas ESO-rapporten Regionalpolitiken - en ESO-rapport om tro och vetande:
Ekon lic Heléne Norberg konstaterar att regionalpolitiken och övriga fördelningspolitiska system varit framgångsrika. De har förverkligat målet att människor skall ha rätt att leva var de vill i landet på enÄnnu mer? Peter Wennblad i senaste Neo, om hur 66 miljoner gick till ett kluster för interaktiva medier i Visby:
jämbördig välståndsnivå. Däremot har framgången varit närmast obefintlig när det gäller regionalpolitikens tillväxtmål. Regionalpolitiken skapar inte tillväxt, utan medför stora kostnader för samhällsekonomin.
Det ”etablerade kluster” som Gotlands kommun förtrollade regeringen med i sitt tillväxtprogram var alltså helt och hållet en skapelse ihopsydd av kommunala tjänstemän och ledningen på högskolan.
Kurt G. Rantzén listar sina favoritböcker från Timbro
Några tekniska tips inför sommarens skrivande
1. Den bästa pennan har en svensk leverantör: Lilon.se (Det rör sig naturligtvis om en Uni-Ball Vision Elite)![]()
2. Har din nya bärbara dator dubbelt så mycket ram-minne och 60 procent snabbare processor än din förra? Är den likväl långsammare än din förra dator? Felet heter Vista. För 1500 får du en laglig XP-licens installerad i vilken datoraffär som helst. Det är värt det, och du är inte ensam: Det dräller av folk som helt hoppar över vista.
3. Många bärbara saknar strömbrytare för bluetooth, som är synnerligen strömkrävande. Det kan dock avaktiveras i systeminställningsmenyn under hårdvara.
Min Samsung Q35 vann en timmes batteritid på denna manöver, och klarar nu x2000 från stockholm till malmö utan problem.
Etanol-lobbyisterna lyckas med m - men missar fp
Moderaterna vill ha fortsatta subventioner av etanol. Folkpartiet intar en mer skeptisk hållning, och noterar att miljövinsten med etanol beror helt på hur den produceras.
Nu pågår alltså två strider samtidigt: Dels striden mellan olika industrier om att lobba till sig statliga förmåner i miljöns namn, dels striden mellan olika partier om att framstå som det mest handlingskraftiga miljöalternativet.
Samtidigt sitter det mängder av teknologer och naturvetare runt om i Sveriges universitet och högskolor, som skulle kunna tillföra en hel del sakkunskaper i frågan om vilka drivmedel som är klimatsmartast.
Är det inte dags för en drivmedelsutredning?
Visby och några bloggnyheter
RSS-flöde med mina almedalsblogginlägg finns här, men jag rekommenderar att man besöker sidan, som i år är mer som en proffsig webbtidning än en blogg (tack vare Stina, Hampus och alla de andra).
Seminarierna återkommer jag till, men notera att vänsterspalten fått en kalenderlänk, som visar de händelser som är offentliga i min googlekalender. (Om någon förresten undrar hur man smidigt synkar google-kalendern med mobilen, kan jag meddela att goosync funkat utmärkt för mig i ett halvår nu).
Slutligen: När tidningsredaktörer i fortsättningen mailar en kvart före deadline och ber om en högupplöst portträttbild, får de nöja sig med den här länken. Säg till om jag fått nån fotograf fel, eller ser ut som en massmördare på någon av bilderna.
Nästa ekonomipristagare: Elinor Ostrom?
Jag ligger långt efter med mitt Axess-läsande, och först idag upptäckte jag Joakim Nilssons intervju med Elinor Ostrom. Hon verkar vara precis så sympatisk och klok som jag fått för mig av att läsa hennes artiklar, och sett henne stryka om kring varmt leende på akademiska konferenser.
Bland annat gillar jag hennes syn på metod:
samhällsforskningen måste bli mer tvärvetenskaplig, och även bryta med gamla metodologiska skiljelinjer. Tyvärr är inte detta den syn som idag dominerar forskningen. Tvärtom ser vi hur bittra metodologiska stridigheter ofta blossar upp. Folk kallar varandra för både det ena och det andra, och i många fall använder föreläsare på universiteten sin position till att indoktrinera studenter. [...] Själv har jag alltid försökt att pröva mig fram. Jag har använt mig av experimentella ekonomimodeller under en del av min karriär, och det ansågs förr vara en högst opassande metod inom statsvetenskapen. I dag har många insett att vi måste kunna förstå sociala, ekonomiska fenomen, och att experiment är ett sätt att nå insikt. Jag är en ständig försvarare av att forskningen måste inbegripa flera olika fundament. Vi behöver både goda teorier och goda empiriska studier.Ostrom själv har framför allt forskat om hur olika institutioner påverkas människors möjligheter att lösa det kollektiva handlandets problem, framför allt när detta tar sig formen av allmänningens tragedi. Även här blandar hon teori, experiment och verklighetsanknutna empiriska observationer:
I amerikanska Maine finns det ett projekt för att rädda hummerbeståndet som har slagit väldigt väl ut. Det beror bland annat på att hummerfisket går att kontrollera på ett mer tillfredsställande sätt än annan fiskerinäring. Du kan till exempel plocka upp och märka humrar, vilket ofta är omöjligt att genomföra med fisk. [...] Att alla hummerfiskare känner varandra är naturligtvis ocksåJag lutar åt att ta med Nilssons artikel i litteraturen inför höstens kurs i institutionell ekonomi. Dessutom kommer Ostrom att vara mitt tips på nästa ekonomipristagare (tills dess att hon fått det).
positivt för sammanhållningen. Ömsesidigt förtroende är oerhört viktigt; de tänker inte låta några tjuvfiskare utifrån komma och förstöra deras hummervatten.
Men hon är ju statsvetare, invänder någon. Pja, så här ser hon själv på den saken:
- Det är klart att jag främst ser mig själv som statsvetare. Men om du pressar mig och ber mig om en mer ingående beskrivning så skulle jag nog säga att mitt forskningsområde handlar om politisk ekonomi. Jag är väldigt tacksam att jag tidigt började studera nationalekonomi. Jag tror att det ämnet, mer än något annat, lär dig att analysera och förstå samhällsfenomen och marknadsstrukturer på ett mycket välorganiserat sätt.
Lästips juni: Sverigehyllande, ägande och tennis
På tal om att äga: The Economist har en kul artikel om the endowment effect, att så fort vi fått eller köpt något blir vi mer förtjusta i det. (kan någon reda ut relationen mellan the edowment effect och kognitiv dissonans?)
Till sist: bästa (enda?) svenska tennisbloggen om två svenskar som spelade bra i wimbledon, men lik förbaskat åkte ut.
för mycket konsensus?
Jag brukar ju hylla den svenska samförståndsandan. Och jag har pekat på att den ofta tar sig uttrycket att när regering X inför en lag, är oppositionen högljudd - men när oppositionen kommer till makten, får lagen vara kvar.
Mycket gott i Sverige har åstadkommits med denna sorts "de facto blocköverskridande konsensus". Många har med anledning av mina konsensushyllningar i Den kapitalistiska välfärdsstaten frågat om konsensus stundom kan vara av ondo.
Det kan det naturligtvis. Tyvärr är nog FRA-lagen ett exempel: Jag tror inte ett regeringsskifte 2010 innebär att lagen rivs upp. Men jag blir gärna motbevisad av Mona Sahlin 2010!





